Att identifiera sig med sig själv

Vad jobbar du med?

Jag gissar att du har fått den frågan många gånger, jag har fått den åtskilliga gånger och det är allt som oftast när man träffar en ny person som man inte känner sedan tidigare. När man väl svarat på frågan så bildar frågeställaren sig en bild om hur man lever, ungefär vad man har för inkomst, standard, intressen osv. Jag är ändå ganska säker på att den bilden blir en felaktig bild, som är mer baserad på frågeställarens bakgrund än den tillfrågades situation. Har jag rätt? Visst är det så att ens identitet inte sitter i ens jobb, även om det kan finnas vissa samband. Man är helt enkelt så mycket mer…

Tar man det ett steg längre och tänker bort frågeställaren så kan man fundera över hur man identifierar sig själv. Är man kassörskan, byggnadsarbetaren, mekanikern, piloten eller arbetslös? Man är så mycket mer så varför begränsa sig? Samtidigt som man stoppar in sig själv i ett fack så begränsar man även sitt jag. Man behöver heller inte vara samma i morgon som man var i går. Själv har jag ganska mycket bredd, så jag har valfrihet att begränsa mig inom flera områden, eller expandera över fler områden. Valet är mitt.

För några veckor sedan träffade jag en vän som jag inte träffat på ett år eller så. Han frågade, vad gör du nu? Jag tog den enkla vägen och begränsade mig till en av de saker som tar upp min tid och svaret blev; jag pluggar. Naturligtvis skapade det följdfrågor om till vad och vad jag skulle bli. Där är svaret enkelt för när man gått igenom maskineriet och fått en OK stämpel i röven så är man Ekonom. Aha, pappersvändare sade han och kom med den slutgiltiga följdfrågan; är det du? Det fick mig att tänka till några sekunder, men jag tänker snabbt, mitt svar blev: Nej, det är inte jag. Däremot har man en pappersvändare som motpart i nästan allt man företar sig idag, som administrerar och domderar. Det finns ett talesätt som säger att man ska tala till bönder på bönders vis, men jag pratar inte med så mycket bönder så… därför tänkte jag istället lära mig att tala till pappersvändare på pappersvändares vis.

Den där frågan, är det du? är egentligen riktigt bra, för vad är det som är jag? Jo, jag är entreprenör och den vägen valde jag direkt efter avslutat gymnasium och det är den vägen som till stor del har format mig till den jag är idag. Följdfrågan skulle kunna bli, aha, vad gör du då? Svaret kan bli ganska långt och fram till i dag har man hittat mig i maskiner (grävmaskiner), utanför maskiner och reparerande av maskiner. Omkring det har det sedan handlat om administration, redovisning, marknadsföring, kalkyler och budgetar. Utöver det så har det funnits en strävan efter att förnya och hitta vägar kring säsongsvariationer. Investeringar, aktiehandel, diversifiering och bredd. Biobränsle, e-handel, information och kommunikation. Det ena har lett till det andra och jag har dykt upp som föreläsare och utökat mitt intresse inom hälsa ekonomi och vardagsmotion och funderar även på att ge mig in på motivation. Puh… räcker väl där?

Studierna… Jag kände att det var dags för reflektion, för att ta ut en riktning att kunna ta mitt liv till nästa nivå. Det är dumt att gasa på efter fel väg om man inte är helt säker på var man ska. Då kan det vara bättre att sätta sig ner, titta på kartan och en del möjliga destinationer. Studierna är en del av det, samtidigt en kompetensutveckling som jag kände att det fanns ett behov av. Dels för att stämma av att jag inte varit helt ute och cyklat med det som jag lärt mig själv under åren, men också för att fylla på där jag kände att det fanns behov. Jag har förbättrar mina språkkunskaper och även fördjupat mig i att utrycka mig i ord och text. Jag har även ökat min allmänbildning om nutid, dåtid och samband i vår natur. Just nu är studierna av ekonomisk karaktär och det börjar kännas som att det är dags att ta tag i framtiden och göra något fantastiskt av den. Det blir vad man gör det till och ens attityd skapar ens verklighet.

Om man nu kan skapa sin egen verklighet, varför skulle man då envisas med att begränsa sig till något som är lite lagom bra?

Fick också en annan fråga här om veckan; vad ska du bli när du blir stor? Svaret var enkelt… jag ska bli lite bättre i morgon än vad jag var igår.

2 reaktion på “Att identifiera sig med sig själv

  1. Bra inlägg tycker jag! : ) Jag känner igen det där med att folk får förutfattade meningar. En sak jag inte gillar är att folk ser ner på en som är sjukskriven. Jag jobbar ju halvtid, det vet du säkert redan, och får ofta känslan av att det ”inte skulle räcka” – istället för ett, typ, ”vad bra att du hittat något som funkar för dig”. Alltid får man ju höra att jobbet är viktigast och man ska jobba mycket och bla bla blaaaa. Alltså, om jag fick välja skulle jag ändå inte vilja jobba heltid. Tänk när man blir stor (haha, nu sa jag det också, jag är inte stor än!) och får barn, varför ska man vara borta från dem och JOBBA jämt istället? Låter ju kasst! Men ja ja, pengar, jag vet. Världen suger… ^^

    #måstehittaöverbetaltjobb

    När folk frågar vad jag jobbar med och jag svarar ”i klädbutik” så tycker ju oftast alla att det passar mig. Men jag skulle ju såklart egentligen vilja säga ”artist/musiker/konstnär” eller nåt sånt… för DET är JAG! : )
    Ida nyligen inlagt…Små godsaker & större mun… ehh…My Profile

    • Det är inget fel med att vara sjukskriven, det är istället bra att den möjligheten finns, ibland råder man inte över omständigheterna. Men det är trist att en del ser ner på den som är sjukskriven eller arbetslös.

      Håller med fullständigt att det inte känns ok att behöva jobba bort större delen av tiden om man har/får barn. Den tiden är riktigt värdefull och missade år kan man inte få tillbaka. Samtidigt är det så att om man tänker om lite, ser möjligheter osv. så kan man förändra tillvaron så att man får mer tid och möjlighet att själv välja om man vill vara hemma mer.

      Vet att det kan vara svårt att tänka så, men om man tänker inkomst istället för att tänka jobb så expanderar man sitt tänkande och samtidigt sina möjligheter. Lite som man lätt begränsar sig med ”vad man gör”. Tänker man inkomst så breddar man perspektivet och ser snart fler möjligheter lite här och där. Går att fördjupa mer, men ska inte krångla till det :) Sudda bort gränserna och bestäm dig för en summa, vilken som helst som du vill ha i månadsinkomst (tankar är gratis så tänk inte för lite!) Tänk sedan på den summa lite varje dag, som din framtida inkomst. Du behöver inte berätta för någon… Allt stort börjar alltid med en tanke och en önskan.

      I mina ögon är du artist, musiker och konstnär, det är ju det som är du. Därför ser jag heller inga problem med att du skulle säga att det är vad du gör. Frågar dom sen om du lever på det så kan du väl säga att du står i butik också.
      Patrik Ludvigsson nyligen inlagt…S som i söndagMy Profile

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge