Rädslor

Många styrs av rädsla, som rädslan att förlora. Avstår från saker för det är ingen ide, tänk om man förlorar? Fast egentligen är det ju det man gör då, förlorar. För man ger upp resultatet som man egentligen önskade, för rädslan att förlora.

Nu är det vinter och kallt och hockey är ofta på tapeten, eller isen. Tänk om man skulle spela hockey och styras av rädslan att förlora, istället för önskan om att vinna. Av rädsla skulle man försvara sitt mål med näbbar och klor, eller kanske skridskor och klubba. Men man skulle aldrig ta chansen att skjuta mot mål, för tänk om man missar? Tänk om motståndaren kommer åt pucken? Nu är ju ändå pucken i tryggt förvar, när den passas inom laget som också vaktar sitt mål. Med lite tur så rinner tiden iväg och matchen slutar noll-noll, ingen vinnare och ingen förlorare. Ganska rättvist i alla fall? Ingen behövde bli varken exalterad eller glad. Men då plötsligt när det är en minut kvar, kommer som kjuten ur en kanon, en av motståndarlagets bästa spelare. Taggad som få snor han åt sig pucken och inom bråkdelen av en sekund har han gjort mål och matchen slutar med förlust. En sketen poäng, för att någon annan vågade.

Enda sättet att vinna, är att spela för att vinna. Oavsett vad det gäller… Och förlorar man så har man ändå lärt sig något till nästa gång. En erfarenhet rikare så är det kanske det som gör att man då vinner.

Drömmar är gratis

Så är det faktiskt, drömmar är gratis även om innehållet sedan har ett pris ute i verkligheten. Samtidigt är drömmarna en reklamfilm för det undermedvetna som till viss del påverkar de val man gör, val som sedan leder till den framtid man får. Men det är också så att det man har idag är del av den framtid man drömde om, planerade och valde tidigare i livet. Sitter man nöjd eller vill man ändra något? Kanske dags att byta reklamfilm, för vilken film kör man egentligen där inne? Är det tungt, är det tufft, har man inte tid eller råd? Ligger drömmarna och hoppet begravet under rädslan för besvikelse? Ja, då är risken stor att det är den verklighet man möter. Eller så dammar man av filmen, gör ett nytt manus och är huvudpersonen för sliten får man väl göra en make over.

Hur ser den perfekta dagen ut? När vaknar man? Med vem vaknar man? Vad gör man? Vad äter man? Vilka vanor har man? Väljer man blodpudding eller oxfilé? Det mediokra framför det fantastiska? Jag har experimentera lite med det där under åren, och ofta blir det som man tänker. Så varför inte tänka rätt? Tankar och drömmar är som sagt gratis.

När man vet vad man vill, så är det läge att fundera på om det man gör idag, är fordonet som tar en dit man vill. I skolan kunde man kolla i facit om man inte var riktigt säker och hade läraren rivit ur den sidan så kunde man snegla på kompisen bredvid och hoppas det var rätt. Nu då, om man sneglar på någon som redan gör det man gjort idag, men som har gjort det en betydligt längre tid, var är den personen? Är det rätt väg? Sen måste man ju naturligtvis väga in andra förutsättningar. Det är kanske dumt att ta efter personen som köpt årskort på gymmet varje år de senaste tio åren för att sedan inte sätta sin fot där om man vill avgöra om ett gym är stället för att bli vältränad på. Men den som varit där och tränat fyra kvällar i veckan, de senaste tio åren och fått resultat, är den personen rätt att titta på om man vill avgöra om det är rätt väg att ta? Det gäller att välja sin förebild, om man vill ändra sin efterbild så den blir som man vill ha den om fem, tio år. Oavsett vad det gäller… Jobb, träning, relationer, ekonomi, hälsa, attityd och humör.

Nyckeln till drömmarnas land

 

Foto 2015-01-25 11 53 10

För barn är det oftast inga problem att ha stora drömmar om framtiden. Vill man bli astronaut så är det inga problem. Men hur är det sen då, när man växer upp och börjar springa i ekorrhjulet och inser att möjligheterna är få om några för att bli astronaut (eller vad man nu drömt om)?

Något som kan locka fram drömmar hos de flesta, om än bara för några sekunder, är trisslotter. För om man vinner, då finns det saker man skulle göra och det finns saker man skulle låta bli att göra. Självklar är det individuellt och så beror det på hur mycket man vinner, men visst skulle 100 000 kr i månaden i 25 år göra skillnad? Kanske skulle man resa mer, längre och oftare? Kanske vid tider som passar en själv och inte när chefen ger en lov? Den där chefen ja, skulle man gå till jobbet om det var nödvändigt av ekonomiska skäl? Kanske skulle man välja att jobba med något annat, bara för att det är kul, eller för att det ger något, även om det kanske inte ger pengar. Hur skulle man bo, och var skulle man bo? Skulle man ha en bil och vilken bil skulle man välja då? En billig bil, eller en lyxig bil?

Ja, och ungefär där så har man skrapat klart och det blev inget den här gången heller. Men det var spännande en stund och så var det lovligt att drömma i några sekunder. Bara att återgå till vardagen. För visst är det så att ekonomisk framgång endera beror på tur, eller så är man född med guldsked i munnen? Om inte annat är det en bra ursäkt att skylla på turen, så man kan rättfärdiga den situation man sitter i idag oavsett om man är nöjd med den eller inte.

Men tänk om ekonomisk framgång inte beror på tur? Att det istället handlar om att göra aktiva val och ta ansvar för sitt liv och sin situation. Att det kanske inte är 40/40/40 planen som gäller för alla? Att våga släppa taget om tryggheten och göra det som kan förverkliga ens drömmar, även om risken finns att man kan misslyckas. Och grejen är att så länge man överlever kraschen om man skulle misslyckas, så är det bara att resa sig upp, borsta av sig och på det igen.

Jag kraschade för nio år sedan. Det tog tid att resa sig och borsta av sig, men idag är jag starkare, klokare och mer rik på erfarenheter. Även om det var dyra läropengar. Men att ge upp, skulle bara innebära att jag inte lärt mig något och att läropengarna var totalt bortkastade.

Framgång hänger inte på tur, men man måste tro på sig själv och se framgången långt innan andra ser den. Man måste våga drömma utan att ha en lott i sin hand, för det är drömmen som är drivkraften som tar en dit man vill.

Nyår

2015

Så var det dags för sista dagen på året, i morgon är det 2015. Många gör en sammanfattning av året som gått, jag står över det. Är man nyfiken så finns möjligheten att rota bland äldre inlägg på bloggen.

Nyårslöfte? Förra året gav jag ”löftet” att anamma attityden ”Play to Win” vilket jag också gjorde. Attityden handlar absolut inte om att vinna hela tiden, snarare om att fånga ögonblicken och ta de chanser som finns, för att ha möjlighet att ”vinna” eller uppnå det man önskar. Om man inte försöker så kan man heller inte lyckas. Ett hockeylag som enbart försvarar sitt mål, utan att ens försöka göra egna mål kan aldrig vinna. Man måste helt enkelt ”spela för att vinna”. Är man rädd för att ens försöka förlorar man oavsett.

Mitt nyårslöfte eller ambition för 2015 är att jag ska bli bättre på att sätta och uppnå mål, allt från delmål till större mål. I första hand kommer fokus att ligga på affärsmässiga och ekonomiska mål, men också hälsa och en del personliga mål. Det är vad som känns viktigast för min utveckling just nu.

Välkommen 2015! Det här ska bli ett fantastiskt år!

Framgång

Det där med framgång är rätt intressant, när är man framgångsrik? Ofta verkar det sammanfalla med inkomst, titel och tid. Är man framgångsrik så har man en inkomst som är lite bättre än andras, en titel som visar att man har lite mer ansvar än andra och så har man ingen tid för man måste jobba mer än alla andra, sextio och åttiotimmars arbetsvecka är kanske ingen ovanlighet. Men vadå, man får ju semester så man kan stressa runt i några veckor och göra allt det där som man inte hinner göra annars :) Men, visst är det så framgång ofta ser ut?

För mig ser framgång ut på ett annat sätt. Där är tid och pengar frikopplade från varandra och det finns en valfrihet att skapa varje dag utifrån vad man vill, inte vad man måste. Man behöver inte säga ”jag har inte tid” eller ”jag har inte råd” för tiden och pengarna finns där. Man kan ge odelad uppmärksamhet till nära och kära för man måste inte hela tiden vara tillgänglig för alla andra, eller ”ha fullt upp på jobbet”. Det är faktiskt skönt att kunna stänga av mobilen när man känner för det. En möjlighet att leva i nuet utan stress och att kunna ta vara på de möjligheter som dyker upp i vardagen. Jag är inte riktigt där än, men tankesättet är rätt och tiden finns, är bara det positiva kassaflödet som ska ökas på lite men det är också på gång. Allt får ta sin lilla tid, för det finns ingen genväg och lätt fånget är alltid lätt förgånget.

Idag tog jag en extra sovmorgon och när jag klev upp så var det strålande sol ute. Skönt, för solen har liksom lyst med sin frånvaro ganska länge nu. Tog en skön promenad i det underbara vädret och den friska luften. Gillar att ha den möjligheten och naturen inpå knuten.

IMG_3642

Grusad plan

För några veckor sedan var jag iväg med grävmaskinen och jämnade till marken och lade grunden för en blivande paddock. Kommer absolut att bli bra när det blir klar. För några år sedan när jag var tillsammans med E. så fanns det en del planer på att göra om lite här på gården och bygga ett stall med fyra boxar, göra två beteshagar och så en upplyst paddock. Men, sen tyckte E. att har man hittat en bra så måste det finnas en till och så drog hon vidare i livet utan mig och det var hon som stod för det brinnande hästintresset så det blev grus i planerna så att säga.

Faktum kvarstår dock att läget där jag bor är perfekt för en liten hästgård. Det är nära till bra ridvägar och det finns ingen genomfartsväg med en massa trafik. Det finns plats för en mindre beteshage på framsidan av huset och på baksidan nedanför huset finns det plats för stall, paddock och en lite större beteshage. Det skulle ge ett lyft åt gården utan att förändra eller förstöra dess karaktär. Skulle faktiskt vara rätt kul att återuppliva planerna och få allt det där gjort. Kompetens och maskiner för att göra allt utan att leja finns ju redan. Det som saknas är väl den där tjejen med det brinnande hästintresset som vill ha allt det där. För min del är inte intresset tillräckligt starkt för att jag skulle vilja axla hela ansvaret själv och dra igång allt det där och sen driva det vidare med hästar och allt. Men intresset är tillräckligt för att jag skulle kunna tänka mig vara delaktig i drift och skötseln av allt. Det är ju trots allt rätt kul att sitta på hästryggen så även ok att vara delaktig i allt runt omkring. Sen är skulle det också vara rätt mysigt med lite djur på gården när ändå möjligheten finns.

Så länge det finns en tanke så är heller inte steget så avlägset till förverkligande. Många pusselbitar finns redan…

 

Julen står för dörren

Snart jul igen då….hade tänkt ha en riktig gran i år men vet inte om det gör någon skillnad så jag tror helt enkelt att jag låter bli det där med gran och julfirande. Men men, än är det inte kört så…

Annars är julen en ganska intressant högtid för det är då många funderar över julklappar, önskningar och önskelistor. En tendens verkar vara att ju mindre man är desto större är önskelistan och sakerna på den, sen krymper önskningarna när man växer upp. Egentligen helt fel för man ska aldrig någonsin ge upp sina drömmar och tro att det är kört. Kanske man inte kan få allt man önskar om man nu förlitar sig på att någon annan ska vara den som ger, men allt som kan köpas för pengar kan man i alla fall på ett eller annat vis se till att skaffa sig själv. Det kärvs bara olika stor insats (arbete och kapital) för att nå i mål. Så önskelistan är ett bra ”träningsredskap” för att sätta fart på drömmar och önskningar.

Vad vill du ha om du får önska vad du vill?

Önska är gratis så släpp allt det där med att det ska vara realistiskt, inom räckhåll, att man inte ska önska för mycket för att slippa besvikelser osv. Önska och dröm stort! Skriv gärna en lång önskelista med hundra eller fler önskningar.

För hur ska man kunna få något som man inte ens har önskat? och tänk om det skiter sig för en sådan enkel sak att man inte vågade önska?

Tomten