Bilder och minnen

Jag satt precis och letade efter en bild i iPhoto, ett smidigt program där bilderna automatiskt organiseras i händelser. Just när man sitter och letar efter en bild så kan man föra muspekaren över en händelse och så ser man bilderna som finns i den händelsen. Lite som en interaktiv automatisk mapp….

Hur som helst…ganska intressant med bilder som är förknippade med händelser och årtal.  2010 var ett riktigt bra år som jag faktiskt trivdes bra med, gjorde en massa kul och spännande saker både hemma och lite här och där. Pluggade kul ämnen och hade bästa tänkbara studiesällskap. Tiden gick fort och helt plötsligt var året slut, tvärt slut…

Sen dess har tiden runnit iväg, men inget har i stort sett förändrats eller känts meningsfullt. Pluggar iofs, men det är varken kul eller givande. Har visst lyckats pricka in två av de sämre distansprogrammen som går att uppbringa. Första misstaget insåg jag i tid och valde ett annat program men det är också långt ifrån bra…väldigt långt ifrån bra. Det är till och med svårt att motivera varför man ska lägga år av sin tid på något sådant, men i slutänden ser det väl bra ut på papperet och det är väl det som räknas.

2010 odlade jag egen chilipeppar, gott men inte så starkt. Skulle nog valt en annan sort. En bild har jag i alla fall kvar. Bilder är bra… inte just när man tar dom. Men några år senare så är det alltid kul med en bild. En bild som kan väcka minnen…

IMG_0017

Vecka ett, i morgon är det ett nytt år…

Passade på att ta en riktigt lång sovmorgon för att avsluta det här året, så jag har precis klivit ur sängen nu strax efter halv ett. Skönt :)

Har tänkt på det där med nyårslöften, men jag ska inte ge något sådant i år. Däremot har jag bestämt mig för att ägna det nya året att göra mer av allt som jag tycker om att göra, damma av gamla intressen som legat i träda samt prova på en massa nytt för att se om jag kan hitta nya intressen. Förut spelade jag mycket gitarr, det ska jag börja med igen. Jag lyssnade ofta på bra musik, det ska jag också göra mer av. Jag gillar att åka iväg och göra saker, fika, äta ute, shoppa, se en ny stad, bo på hotell, gå på bio, spela poker, motionera osv. Många intressen som jag ska göra mer av… Det finns en massa filmer som jag inte sett, som jag ska se på bio, borta eller hemma.

Dessutom ska jag se till att skapa förutsättningar för att kunna göra mer av det jag vill, när jag vill, utan att styras av yttre omständigheter som annars kan stå i vägen. Jag ska tid och råd med en fantastisk framtid på mina villkor.

Jag passar även på att önska alla ett gott nytt år, men nöj er inte själva med en önskan. Se till att göra året till ett gott år! Önskan + agerande = resultat

Avslutar med ett klipp från Youtube, tänkvärda ord från Alan Watts, lyssna och tänk till!

 

Året och åren som gått

Snart är det nytt år, så det känns som att det är dags att reflektera över det som varit. Inte bara när det gäller det senaste året utan även de fem senaste åren då det börjar bli dags att påbörja en ny femårsplan.

Jag är lite så att jag gärna vill ha uppnått något, för att det ska räknas i det stora hela, dvs större händelser av betydelse. De senaste åren har jag samlat på mig en del högskolepoäng, men helt ärligt så är det inget som jag räknar. Därför känns en tillbakablick som att vissa år varit bortkastad tid. Så här kommer åren och det som haft mest positiv betydelse:

2012: Pluggat hela året och hade ett långt sommarlov, gillar att ha sommarlov (det bästa med att plugga?). Therese har varit här en hel del under året (dock under väldigt tråkiga omständigheter som jag inte önskar någon) och vi har väl hittat på en hel del att göra. Några exempel är picknik med pizza vid en sjö, spelat Yatzy tills solen gått upp, åkt till en sjö och badat när det varit kolmörkt och ösregn ute. Blev nog blötare av regnet än badet den gången. Så blev det även födelsedagskryssning, besök på gröna lund och till sist alldeles nyligen en julbordskryssning.

Resten av åren tar jag i omvänd ordning.

2008: Ett år med en fantastisk början där jag hade stora förväntningar på framtiden. Året innan hade jag träffat en tjej som jag nu var tillsammans med och allt kändes riktigt bra. Det kändes så rätt att jag var helt säker på att vi skulle tillbringa resten av livet tillsammans och det är skönt att känna den tryggheten. Att inte behöva vakna och undra om man valt rätt, för det här var så rätt det kunde bli. Så en dag förändrades allt och för att göra en kort historia ännu kortare så dumpade hon mig. Vi fortsatte ändå att vara vänner och träffades ofta, pratade om allt och hade en riktigt bra sommar. Jag lärde mig mycket av henne och jag hittade nya sidor hos mig själv, lärde mig en massa om mig själv osv. för mig var det här en ovärderlig vänskap. Tidigare hade jag varit en sådan som gärna gjorde allt eller i alla fall mycket själv, gillade att vara ”oberoende”. Med henne insåg jag att precis allt (utom att gå på toaletten) är betydligt bättre när man är två.

Så blev det höst och hon sa att om man hittat en bra, så måste det finnas en till. Jag tyckte ju att det räckte med en bra… men hur som helst blev det dags att gå vidare och gå skilda vägar. Jag trodde det skulle bli lätt för jag som har så bra ”självkontroll” kan ju komma över någon på tre dagar typ. Har ju gjort det förut så…. Men jag hade fel och det blev riktigt jobbigt utan henne (önskar än idag att vi kunde ha kontakt på något vis). Första veckan sov jag inte alls och sen började jag sova en timme per dygn. Året tog slut och jag tänkte att jag måste hitta på något vettigt att göra som inte kräver så mycket engagemang, samtidigt som det får mig att tänka på något annat. Med bara några få vardagar kvar på året så fick jag ett infall och bestämde mig….

2009: Det jag bestämt mig för var att börja plugga och jag körde igång direkt. Eftersom jag ”bara” hade en yrkesutbildning tidigare och hade drivit företag sedan jag slutade skolan så valde jag att plugga på komvux och läsa ämnen som kändes som att jag skulle ha nytta av dem oavsett vad jag skulle göra. Jag valde att förbättra min svenska, engelska och matte om jag inte mins fel. Jag bakade och bjöd på fika en dag och det urartade i en tradition med att någon fixade fikabröd och så hade vi som pluggade en gemensam fika en dag i veckan. Fikastunden blev veckans höjdpunkt och resten av tiden gick mest åt till att försöka komma över exet. Insåg att jag nog inte skulle komma över henne och tyckte att hon hade fel, har man hittat en bra så ska man vara rädd om denne och inte hoppas på att det finns en till. Så, det såg rätt mörkt ut när 2009 tog slut…

2010. Året började i mörker, men så en dag förändrades allt. Någon klev in i mitt liv och det sa klick, jag kom över hon från det förflutna på några sekunder och precis allt kändes betydligt ljusare. Exet hade rätt, har man hittat en bra så måste det finnas en till, och här var hon, bättre än jag någonsin vågat önska. Så det är mitt 2010, jag fick förmånen att lära känna en fantastisk och underbar tjej som lämnade stora avtryck i mitt liv (även om hon kanske inte var helt medveten om det själv). Jag lärde mig även en hel del om mig själv och om vad jag vill ha ut av min framtid.

Jag lärde mig även att livet är lite som en chokladask på julafton. När man lyfter på locket så är dom bästa bitarna redan tagna…. (och jag tänker inte ta den där med körsbär i)…(Ja, hon var upptagen och tydlig med att det inte fanns något intresse för mig från hennes sida, men jag föll för henne ändå…och jag är hellre utan än att jag blir sittande med någon som ger en besk eftersmak)

Året tog slut och våra vägar skildes åt och jag har inte träffat henne sedan dess. Jag platsar helt enkelt inte i hennes liv, även om jag önskat annat (jag skulle vara nöjd med att kunna ta en fika någon gång ibland, vad som helst är bättre än inget alls). Två år senare så har det inte gått en dag utan att jag tänker på henne. Hon är alltid min första tanke när jag vaknar….

En annan grej som hände under året var att jag sprang min första mil. Gick så där, och jag fick springa två kortare sträckor innan jag klarade det men sen så…

2011: Ett tomt år, känns mest som ett vacuum, tomhet efter det som varit. Försökte göra rätt, vara öppen, rak och ärlig. Andra sidan myntet vet jag inget om, men känns som att allt uppfattades tvärt emot.

Började plugga på högskola och hade höga förväntningar, insåg dock ganska snabbt att jag hamnat i något som ligger långt efter sin tid. Min tid kändes som bortkastad tid…

En bra sak med året var att jag lyckades fixa en riktigt bra kondition. Tappade 13 kg på 13 veckor och kunde springa en mil utan att knappt känna av det. Sen tappade jag motivationen och nu är väl den konditionen som bortblåst….

Nu: Med perspektiv så är det ganska lätt att se vad som är viktigt i livet och vad som är av mindre vikt. Känns som det räcker med bortkastad tid och går det att dra lärdom av det förflutna så kanske man slipper göra om dumma misstag… Kanske borde jag även lära mig att uppskatta små saker? Text av tankar ger alltid perspektiv, förhoppningsvis ploppar det upp några idéer om vad jag ska fokusera på följande år och fem år.

Bortkastat?

Funderar lite på om jag ska göra ett inlägg där jag sammanfattar året som varit, men tror jag står över det. Det här året känns ganska bortkastat. Så, det är nog kanske bäst att inte lägga mer energi på det utan se framåt istället, så jag inte kastar bort ännu ett år. Det om något vore slöseri med tid.

Bortkastat

Karriär

Det där med att klättra på stegen och göra karriär är inte riktigt min grej. Jag tycker det känns bättre att äga ”stegen” än att klättra på någon annans stege.

Alternativt kanske man kan säga så här: Den som inte jobbar på att förverkliga sina egna drömmar, den jobbar oftast åt någon annan för att förverkliga dennes drömmar. Och det känns ju onekligen dumt att ge upp sina egna drömmar till förmån för någon annans drömmar.

Sen är det ju en annan femma att man kan hjälpa andra att uppnå sina drömmar, utan att försaka ens egna.

En tankfull fredag? Nu ska jag hämta paket. Mitt andra idag, det första levererades till dörren. Känns nästan som lilla julafton när veckan avslutas med paket och presentkort :)

Om två…

Om två månader är det ganska precis fem år sedan jag tog ledigt för julen och hade den bästa ledigheten någonsin. Saker förändrades men på något sätt så är jag kvar i den där julledigheten än, fast det gick nog mer över i en känsla av semester. Fem års semester… Visst, jag har lagt en del tid på studier, men valt att läsa bara sådant som intresserar mig på ett eller annat sätt så det har inte känts som någon större uppoffring.

Men men… nu känns det som att ledigheten är över. Dags att sätta lite mål och göra det som krävs… för att skapa en fantastisk framtid. Hur det än är så är ofta det goda livet som står i vägen för det fantastiska livet. Man är bekväm i tillvaron och man nöjer sig med situationen, i stället för att ge det där extra som man får tillbaka som en belöning tusen gånger om.

I morgon är det måndag och jag är ”back in business”….

Konsten att ha tråkigt…

Sitter just nu och pluggar statistik och det är extremt tråkigt. Antar att det är baksidan med att plugga det som jag gör nu, att det är extremt tråkigt och det känns som att åt fel håll utifrån vem jag är som person. Jag är intresserad av personlig utveckling och gör det bästa för att utvecklas i positiv riktning, dock känns det som att det går i fel riktning just nu. Fick det även bekräftat av T som bor hos mig tillfälligt när hon är här i ”Dalarna”, vilket blivit så gott som varje vecka sedan i maj eller något. Det innebär att vi hunnit umgås en hel del och hon har märkt det som jag också har märkt, att jag backat i min personliga utveckling.

En av anledningarna till att jag började plugga var just att utvecklas som person och jag tyckte till och med att jag lyckades med det, ända tills jag började läsa ”högre” studier. Kan ärligt säga att jag tappade fem års personlig utveckling på tre månader, våren 2011 och sen har det gått utför… Visst, min kompetens inom obegripliga teoretiska områden har blivit bättre, men allt det där andra då?

Känns ändå positivt att jag är medveten om mina brister, så kanske jag kan göra något för att förändra mig i positiv riktning igen.

Nu dags att ägna sig åt obegripligheter igen…

Vikten av mat…

Ca 80 gram pasta har jag i en portion numera, antagligen ungefär hälften av vad jag brukade ha förut. Dessutom en gång om dagen nu mot två förut. Men det var inte det som det här inlägget skulle handla om utan om hur viktigt det nog är med mat. Idag så gick jag upp ganska tidigt och åt frukost som bestod av en tallrik med flingor och mjölk, inte så mycket med ändå mycket med tanke på att jag aldrig åt frukost under en period. Det blir vad man vänjer sig med… Efter frukosten idag så gick jag en mil och när jag kom hem så blev det en mugg med Oboy för att fylla på med något. Men med tanke på att jag förbrände ca 800 kcal under min promenad och dessutom brände nästan lika mycket i går kväll när jag sprang så blev ju faktiskt magen att ligga på minus. Nu innan maten så kändes det, kände mig lättirriterad, fumlig och lite i obalans. Tappade ju ett ägg så…Med andra ord så är maten viktig och det märks om man fuskar lite eller äter lite för sent mot vad man är van vid.

Igår så gick jag upp tidigt efter en natt med lite sömn, åt en lätt frukost och sen iväg för att skriva tenta. Det tog sin lilla tid och när jag väl var hemma så var klockan redan mat, men jag var inte på humör för att fixa någon mat så det fick vänta tills klockan var närmare 16 eller nåt. Inte alls bra…Tror det kan ha inverkar på min obalans på insidan igår. Försöker utvecklas, hitta sätt att undvika att hamna i obalans. Ska jag nu ha alla känslor som jag har så ska jag ju ändå fungera någorlunda. Tror att rutiner är lösningen, rutiner på mat och kanske rutiner på sömn. Jag kan ju inte bestämma när jag ska somna men däremot kan jag ju bestämma när jag ska gå upp. Om jag ställer klockan på sju och går upp då varje morgon så lär det väl bli en rutin förr eller senare, kanske leder det till att jag somnar bättre på kvällarna och kanske även att jag slipper vakna efter fyra timmars sömn varje natt.

Rutiner med mat och sömn, kan det vara så enkelt? Det passar i så fall bra in i mitt mål med att nå en optimal hälsa inom den del som jag själv kan ha kontroll över. Grundkonditionen och vikten är ganska ok nu. Min vilopuls ligger på ca 50 och jämfört med att den var 70-80 för ett halvår sedan så är det en bra förändring.